Då var vi halvvägs

Skörden närmar sig finalen och här hemma är det åkerbönorna som står på tur och sen är det dags för sockerbetorna. Mitt i allt detta skall det förberedas för nästa års odlingsäventyr, jordbearbetning, sådd och växtskydd skall hinna avverkas innan vintern kommer. Otroligt vad tiden rusar fram när man jobbar med en verksamhet som är totalt synkad med årstidernas växlingar, man försöker hinna före hela tiden men upptäcker allt för ofta att tiden inte räcker till att göra det där lilla extra.

Utvecklingen i lantbruket har varit brutal de senaste 50 åren, maskinerna har bara blivit effektivare och vi har fått tillgång till fantastiska produktionsmedel som hjälp oss att höja skördarna och producera bättre och säkrare livsmedel. Detta har gjort att andelen som jobbar praktiskt med livsmedelsproduktion i primärledet bara minskar, vi blir med andra ord en tämligen ointressant väljargrupp att tillfredsställa.

Problemet med ovanstående är att ingen funderar på vilka effekter det får när klåfingriga politiker ivrigt påhejade av olika lobbyorganisationer försöker stöpa om lantbruket. Är vi verkligen beredda att ta ett steg tillbaka och sänka vår produktivitet i näringen med kanske upp emot 40%? Kommer konsumenten tycka att det är ok att betala dubbelt upp för den svenska maten? Är man också beredd att acceptera årsmånsvariationer som gör det svårt för oss producenter att få fram alla sorters livsmedel? Svaret är enkelt, ingen vill vara med om detta av den enkla anledningen att det redan är prövat. På den tiden kallades det för svält och folk lämnade landet. Nu tycker ni förmodligen att jag blivit alldeles förvirrad som börjar svamla om saker som hänt för flera generationer sedan, klart det inte kan bli på detta viset.

Eller? Dagligen brottas vi i föreningen med den typ av frågor jag nämnt. Det är förbud eller kraftiga inskränkningar i användningen av växtskyddsmedel, begränsningar i hur vi gödslar våra grödor, krav på hur och när vi bearbetar, odlingsfria zoner mm. Alla dessa mer eller mindre väl underbyggda förslag på åtgärder kommer i det långa loppet leda till en kraftigt minskande produktion av inhemska livsmedel. Tyvärr är okunnigheten ofta bedrövande låg hos de beslutsfattare och lobbyister som driver på denna utveckling, vi känner oss tyvärr inte sällan som den lätt förvirrade Don Quijote som slogs med väderkvarnarna.

Just för tillfället är det växtskyddsmedlen som är på tapeten, många av de substanser vi vant oss vid ifrågasätts redan nu, vi får givetvis snällt acceptera att om vi inte följer spelreglerna gällande användning av produkterna så kommer dessa att försvinna. Tyvärr är beslutsunderlagen inte alltid baserade på forskning, vetenskap eller konsekvensanalyser utan kan härledas till populism och känslomässiga snedskär.

Det är i dessa fall vi från spannmålsodlarna verkligen behövs för att med näbbar och klor försöka förklara vilka konsekvenserna blir för näringen och då inte minst för livsmedelsberedskapen i landet. Allt för ofta får man uppmärksamma beslutsfattarna på innehållet i livsmedelsstrategin. Vi är bland annat inbjudna till ett informationsmöte till LRF Växtodling gällande växtskyddsmedlet glyfosat vara eller icke vara. Under hösten kommer vi att delta i ett antal möten, som behandlar ovanstående frågeställningar. Det kommer löpande information på vår hemsida spmo.se och i denna lilla spalt.

9 september 2019
Johan Karlzén, Ordförande SpmO