Glyfosat

Så var det Glyfosat frågan, inte den om att vissa kommissionärer i EU vill förbjuda användningen. Nu gäller det möjligheten att använda medlet för att underlätta skörden i områden av landet som beroende på torkan drabbats av extremt mycket grönskott, samt nu på senare tid även allt för mycket nederbörd, vilket leder till problem med ogräs och grodda kärnor i fälten.
Spannmålsodlarna har lämnat in en skrivelse till KEMI och Landsbygds departementet där vi förklarar vikten av att drabbade lantbrukare snarast får möjlighet att använda nyss nämnda kemikalie, det för att över huvud taget ha en möjlighet rädda sin skörd.

Det finns flera sidor av myntet i denna fråga, som oberoende förening kan vi inte favorisera någon tillverkare och därför är det svårt att sända in en regelrätt dispensansökan. Vi valde med andra ord att i stället sända in en skrivelse, som förklarar varför behovet uppstått samt vilka konsekvenser det kommer att få för de drabbade lantbrukarna om inte en dispens snarast godkänns.

En annan synpunkt man kan lyfta fram är att användandet av Glyfosat i syftet att nedvissna grödan kan få en tråkig vändning. Vi riskerar en olustig debatt om användning av kemikalier i samband med skörd. Detta ämne har skapat heta diskussioner i ett antal EU länder däribland Frankrike. Så om möjligheten ges att använda Glyfosat i grödan måste vi vara tydliga med att det sker enligt givna spelregler och endast i de fall där inga andra åtgärder finns att tillgå.

Är det rätt att dispenser ska komma ifrån näringen när det uppstår denna typ av extremsituationer, borde inte Jordbruksverket tillsammans med KEMI kunna utarbeta en handlingsplan för att snabbt kunna agera vid behov av nödanvändning. Jag förutsätter att myndigheterna löpande varit informerade om årets vädersituation och dess påverkan på landets växtodling, om så är fallet borde man inte vara särskilt förvånad när det kom in önskemål om att använda Glyfosat för att kunna genomföra skördearbetet. I den bästa av världar borde detta redan varit på agendan och snabbt kunna hanteras när behovet konstaterats. Samma sak gäller givetvis möjligheten att snabbt godkänna användning av växtskyddsmedel vid andra oförutsägbara situationer, när ett behov uppenbarar sig måste myndigheten redan vara på tårna.

Hur blir det med utsädet i år?
Hur ser det ut med tillgången på utsäde både nu i höst men inte minst till vårsådden, har leverantörerna något överlagrat eller är det ”just in time” som gäller fortfarande? Vi har tagit upp denna fråga tidigare under åren och troligen blir situationen detta år en riktig rysare, kanske vi odlare måste vänja oss vid att ha en del kvar på logen för att säkra upp vårt behov av friskt utsäde. Vad jag förstår på handeln sitter man inte med några stora lager utan förlitar sig på det som står på fälten.

Avslutningsvis konstaterar jag att årets skördeprognos från Jordbruksverket inte riktigt samstämmer med den information jag samlat in från kolleger i landet. Nu är det inte så att jag misstror verkets prognos, men jag känner inte riktigt igen det beskrivna läget. En högst personlig gissning är att rapsen underpresterar med 30-45% och spannmålen med ca 25-35%, allt jämfört med fjolåret. Vi får se vart det slutar men jag är som sagt inte förvånad om det kommer en kraftig nedjustering när preliminära skördedata publiceras den 15/11.

Jag rundar av med en av mina grannars visdomsord, när han konstaterat att rapsskörden blev knappa 450kg/ha.
”Jag skiter i 2023 och satsar på 2024 i stället”

2023-08-14 Johan Karlzén, Ordförande i Sveriges Spannmålsodlare.
En del av ledaren för augusti, läs även inlägget om ”Den urusla skörden kräver en snabb och kraftfull prishöjning på spannmål.”