Redogörelse i Glyfosatfrågan Kristina Forsberg, SpmO

Bakgrund
Glyfosat, som mest är känt under varumärket RoundUp, är världens mest använda växtskyddsmedel. År 2012 användes ca 750 000 ton glyfosat i världen, vilket motsvarar över 70% av totala herbicidanvändningen. I Sverige används mellan 700 och 800 ton glyfosat årligen.
Glyfosat och dess herbicideffekt upptäcktes redan 1970 och RoundUp utvecklades och såldes av Monsanto. I mitten av 90-talet gick patenttiden ut vilket innebar att det blev fritt fram för andra företag att tillverka och sälja glyfosat i olika formuleringar och med olika produktnamn.

Ordet Monsanto har länge klingat negativt och har beskrivits som den amerikanske kemijätten som hänsynslöst förgiftar världen genom tillverkning av Agent Orange under Vietnamkriget, genmodifierade grödor och nu det, tyvärr, ofta negativt klingande ordet RoundUp.

Just nu står 900 cancerdrabbade amerikaner i kö för att stämma Bayer (de köpte Monsanto 2018) då de hävdar att de har fått cancer till följd av att de använt RoundUp. Advokater annonserar efter cancerdrabbade klienter så de kan driva fallen.

Tre fall i Kalifornien har drivits i domstolens lägsta nivå där Bayer tilldömts av en lekmannajury att betala miljardbelopp till de drabbade. Över 3 000 vetenskapliga studier har visat att glyfosat inte orsakar cancer, men i en fransk studie 2015 lyckades man efter kraftig dosering se förändringar hos råttor som kunde tolkas som cancer. Denna studie har förkastats av EFSA (europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet), men har ändå lyfts upp som en konstaterad sanning.
De tre fallen har nu överklagats då domen mot dem föll helt utan vetenskaplig bevisning utan för att juryn tyckte att det skulle vara så.

Idag har glyfosat samma cancerogenklassning av IARC (internationella cancerforskningssammarbetet mellan FN och WHO) som rött kött, friterad mat och själva frisöryrket. Högre klassning har bla sågspån, charkvaror, solljus, tobak och alkohol.

Beslutsgång
Glyfosatens framtid är nu hotad och nuvarande godkännande inom EU gäller fram till december 2022. Därefter måste glyfosat få ett nytt godkännande för att vi ska få fortsätta använda den.

Företag som ansöker om att få godkänna ”sin” glyfosat inom EU måste ansöka och lämna in dokumentation som bevisar att den uppfyller EU:s krav på säkerhet.
En grupp kallad AGG (Assesment Group on Glyphosate) kommer sedan att tillsammans utvärdera det verksamma ämnet glyfosat, ett arbete som skall vara klart i juni 2021. AGG består av 4 länder från de olika zonerna; Sverige, Frankrike, Nederländerna och Ungern. Det är de olika ländernas ”Kemikalieinspektioner” som utför detta arbete. EFSA publicerar sedan slutsatserna i juni 2022. Denna utvärdering sker på strikt vetenskaplig bas.

Under hösten 2022 sker det sedan en omröstning bland EU:s medlemsländer om glyfosat ska få vara kvar inom EU eller inte. I detta skede finns risk för att vetenskapen få stryka på foten för politik och olika opinioner. Det finns även en stor risk att dessa tidsplaner inte håller.

Konsekvenser
Vad händer då om vi får ett förbud?
Jordbruksveret i samarbete med olika statliga verk och organisationer gjort en gedigen konsekvensutredning om vad ett glyfosatförbud skulle innebära för det svenska jordbruket och dess närmiljö.

Ett glyfosatförbud skulle innebära ett kraftigt förändrat odlingssätt på bland annat följande punkter:

-ökad jordbearbetning
-ändrade växtföljder
-lägre skördar av ettåriga grödor
-färre vallskördar
-svårare att tillämpa plöjningsfri odling
-större användning av andra herbicider

Detta i sin tur för med sig betydande konsekvenser:

-ett ökat kväveläckage med upp till 9 kg per ha till följd av en tidigarelagd och ökad jordbearbetning
-ökad användning av drivmedel med mellan 15 och 30%
-ökade koldioxidutsläpp med 15-20 kg CO2/ha och år
-ökat problem med herbicidresistens, inte minst mot renkavle
-försämrad odlingsekonomi med upp till 1500 kr/ha och år till följd av lägre skörd, ökad väderkänslighet, ökad drivmedelsförbrukning, större krav på maskinkapacitet och ökade kostnader för ogräsbekämpning

Det finns även positiva effekter av ett glyfosatförbud i form av minskade resthalter av glyfosat och AMPA (glyfosats nedbrytningsprodukt) i vatten och sediment. Man spekulerar även kring att den biologiska mångfalden skulle öka.

OM glyfosat får en omregistrering i EU år 2022 ska vi nog vara beredda på en del kompromisser och inskränkningar i användningen. Rimligt att gissa är att all bekämpning före skörd förbjuds (i Sverige är det ju tillåtet att använda glyfosat för nedvissning i oljeväxter och lin, i en del andra länder även i spannmål) och att det införs restriktioner kring skyddszoner och munstycken. Men, det får vi se då!!

Kristina Forsberg, SpmO