Vårbruk

-Jag gör det enkelt för mig, och använder förra årets inledning.
Seg start på våren -23
”Fjolårets (-22) rekordsnabba vårbruk upprepar sig inte detta år,
vi har idag den 12 april precis avsluta den första gödningsgivan
och väntar spänt på att det skall sluta regna och att värmen skall
återvända. Hittills har vi haft nattfrost från och till de senaste
veckorna vilket inte väcker några vårkänslor, tack och lov ser det
ut att vända i början på nästa vecka vilket vore välkommet. Det
spekuleras redan i media om att den ”sena” våren kommer att
påverka skörden, det kan tyckas lite väl tidigt att redan i början
på april sälja in en dålig skörd till medborgarna. En sen vår kan
förvisso innebära lägre avkastning men det finns så många andra
och betydligt allvarligare faktorer som kan påverka skörden under
resans gång.”

Ja, så skrev jag för precis ett år sedan, lite oroväckande eller hur!
Årets aprilskämt har i stora delar av landet inneburit en återgång till
vintertid, flera decimeter snö ovan på redan genomblöta marker
skapar stor oro inför vårbruket. Åter igen visar detta på hur bräcklig
grund den svenska livsmedelsförsörjningen vilar. En nationell
skördeskadeförsäkring vore en god hjälp om eländet fortsätter,
finns i andra länder så vad väntar vi på?

Beredskapslagring
Så släpptes Jordbruksverkets utredning om bland annat
beredskapslagring, många känner sig kallade att ta hand om
denna utmaning. Spannmålsodlarna har som tidigare nämnts varit
med och lämnat våra synpunkter på bland annat möjligheten att
lagra spannmål och förnödenheter på våra gårdar. Utredningen
nämner också denna möjlighet som ett alternativ i en framtida
beredskapslagring. Handeln ser stora problem med att bygga upp
ett lager av inhemskt producerad spannmål och föreslår import för
att vi inte skall oroa marknaden och våra exportkunder.

Tittar man tillbaka några år så var standardsvaret på vår fråga varför
vi hade lägre pris i Sverige, att det beror överskottsproduktionen
av spannmål inom landet. Det talades om att kostnaderna för att
exportera ut överskottet var den största anledningen till att priset
i Sverige var lägre än i vårt närområde. I ljuset av detta framstår en
import till ett land som redan producerar ett överskott som smått
märklig, eller hur? Vi ser med spänning framemot fortsättningen
och inväntar regeringens synpunkter på utredningen, ett
investeringsstöd för att bygga ut lagringen på gård vore väl
placerade pengar enligt vår mening. Gårdslagring av spannmål och
förnödenheter sprider riskerna över hela landet och skapar på sikt
uthålligare lantbruksföretag.

Lite debattartiklar har vi gemensamt med Sveriges mjölkbönder
hunnit med att leverera, Krav och LRF har fått ta del av våra
synpunkter när det gäller bland annat de olika certifieringskrav
som ställs på leverantörerna av jord och animalieprodukter från
lantbruket. Vi har ifrågasatt varför man i stället för förenkling
fortsätter att skapa ytterligare regler ut över redan tuffa lagkrav.
Borde vara tvärt om när man skall representera producenterna och
inte som nu ställa krav som bara gynnar nästa led och försvårar för
lantbrukaren.

Vi har även gemensamt kommenterat Agronods affärsidé
innefattande insamling/registrering av data från våra gårdar,
man hävdar att detta skall underlätta för lantbrukaren när man
skall rapportera vad vi håller på med på gården. Vi tycker inte om
detta eviga pillande i våra verksamheter. Det är absolut inget fel
att underlätta rapporteringen till våra myndigheter men att det
finns tankar på att vi skall kunna dela våra data med exempelvis
våra uppköpare eller för den del banker då drar vi i bromsen. Även
om vi initialt själva bestämmer vem som skall få ta del av våra
företagshemligheter, så är risken stor att man i framtiden ställer
krav på att denna information skall delas om man vill fortsätta göra
affärer med vederbörande.

Det som förvånar är att LRF som organiserar stora delar av det
svenska lantbruket är med på tåget, borde man inte i stället
ifrågasätta behovet av att registrera deras medlemmars enskilda
verksamheter. Sprider onekligen en doft av öststats romantik!
Det viktigaste arbetet är i stället att kraftigt minska överskottet på
regler som försvårar vår vardag, först då kan vi lägga krutet på att
försörja landet med livsmedel.

Med hopp om en snar förbättring av vårvädret!

Johan Karlzén, Ordförande SpmO, 2024-04-10