Varför blev det så här i år?

Sitter i bilen tillsammans med Åke Molin som jobbat med växtodlingen och maskinerna på gården i drygt 53år, ett riktigt proffs med andra ord. Han säger med ett leende, du Johan vad har vi gjort i år för att få en så fantastiskt vete och kornskörd? Jag funderar ett slag och mitt spontana svar är inget särskilt, vi har gjort som vanligt. Sått rätt antal kärnor, gödslat i tid och inte sparat på växtskyddsinsatserna eller kvävet, möjligen kan kornet och vårvetet ha gynnats av den tidiga sådden.

Men att den åtgärden ensam skulle öka skörden med mer än 30 procent känns inte troligt. Det är inte ju första gången vi sår tidigt, höstvetet har vi inte heller specialbehandlat utan här kom också skördenivån som en glad överraskning. Är inte detta typiskt för vår näring, vi lägger ner en massa tid och kostnader på att göra allt rätt och riktigt men har inget riktigt bra svar på vad resultatet berodde på.

Min egen övertygelse är att en god växtföljd, ordning på markkartan och ett behovsanpassat växtskydd är de tre viktigaste parametrarna för ett gott resultat. Sen kan man finlira med utsädet, gödningen och jordbearbetningen enligt sin egen övertygelse, och det kan ibland vara ”grädden på moset” Vädret den sista men viktigaste detaljen råder vi inte över och den ensam avgör i de flesta fall om det skall bli himmel eller pannkaka på sista raden. Oavsett vilket så är det fantastiskt kul att få uppleva en sådan skörd.

Priset då?
Orimligt lågt är nog den korrekta analysen, den tidigare världsordningen befinner sig i fritt fall. Inte mycket av vad vi lärt oss om marknad och tillgång och efterfrågan stämmer för tillfället, det pågår en stor omvandling som till en början orkestrerades av USA, men som nu tagits över av ett gäng autokratiska länderna med Kina och Ryssland i spetsen.

Halva jordens befolkning bor i dessa länder och är helt styrda av sitt ledarskap, vilket innebär att några få män styr hälften av världens konsumtion av livsmedel. Var framtidens spannmålspris skall noteras är en högst relevant fråga, kommer Chicago (CBT) fortsatt vara den marknadsplats som sätter priset på spannmål i världen?

Om man inte snart får ordning på det finansiella spektakel som USA startat lär priset på spannmål inte stabiliserat sig i första taget, det fortsätter att vara ”slagit i pisten” som Stenmark sa. Vi får hoppas på en snabb tillnyktring bland makthavarna, en stabil livsmedelsförsörjning är den viktigaste pusselbiten i all form av civilisation. Gäller förhoppningsvis även i diktaturer.

SpmO, vad gör vi?
Vi fortsätter att bearbeta våra beslutsfattare så att vi kan få bort alla onödiga administrativa kostnader. Det kan inte vara meningen att vår förhållande vis lilla näring skall finansiera lönen till tjänstemän som skapar merarbete och stress i en redan hårt ansträngd näring.

Vi har ett antal möten inplanerade nu i höst, både på regeringsnivå och även med de olika partierna, valåret närmar sig och det gäller att få klarhet i vad samtliga riksdagspartier har för framtidsplan för lantbruket. I den senare frågan samarbetar vi med den gröna gruppen, som leds av Sten Lindgren på Småföretagarnas Riksförbund. Den framtida CAP förordningen är även den en het fråga, här gäller det att våra politiker står upp för det svenska lantbruket, annars är risken stor att vi som vanligt blir upplurade på läktaren.

En annan viktig fråga vi jobbar aktivt med är hur tillgången på effektiva växtskyddsmedel skall se ut i framtiden. Det pågår ett kraftfullt lobbyarbete från bland annat forskare på SLU och miljöorganisationerna där man anser att vi snarast skall gå samma väg som danskarna. Detta skulle innebära att vi med all säkerhet kan lägga självförsörjningstankarna på tippen. Denna är givetvis en het politisk potatis, men nu är det upp till bevis. Skall vi avveckla produktionslantbruket och minska vår självförsörjningsgrad ytterligare, eller ställa om vår produktion i takt med att forskningen hitta bättre alternativ. De företag som idag levererar insatsmedel till lantbruket lever på sin försäljning, det bör rimligen vara en ypperlig drivkraft för att snabbt ta fram bättre och miljövänligare alternativ.

Kontakten med handelsföretagen är en viktig del i vårt arbete, vi har under alla år haft en bra dialog med samtliga aktörer. Vi eftersträvar alltid en öppen och konstruktiv dialog och kan med tillfredsställelse se att detta även önskas av våra motparter. Tanken är att under höst/vinter försöka möta spannmålshandelns olika aktörerna, ett tillfälle då vi förutsättningslöst kan framföra våra önskemål.

Vi har redan framfört synpunkter från våra medlemmar om att spannmålsmottagningarna inte alltid fungerat så bra under årets skörd. Motfrågan blir då vad vi önskar oss, är det större och därmed dyrare spannmålsmottagningar, eller fler plattor där vi kan vräka av våra varor? Det tål att tänka på både en och två gånger, här behöver vi presentera bra och kostnadseffektiva förslag, i annat fall blir det nog svårt att lösa mottagningsproblemen när skörden är överraskande stor.

Oavsett vilket gynnar inget av dessa alternativ vårt spannmålspris, när vi lämnar vi över ansvaret för våra produkter till handeln, frånsäger vi oss också möjligheten att förhandla pris och villkor. Eller hur!

Hör av dig om du har synpunkter och förslag på frågeställningar som vi skall lyfta.

Avslutar med att förmodligen sparka in en redan öppen dörr!
Missa inte att behandla mot lössen i vetet, hellre för tidigt än för sent. Vi har sett stor ökning av antalet svarta ax när vi kommit ut lite för sent. Se fotot i eget inlägg ”Del av ledaren 2025-09-04” av från tröskan, vänstra delen sått 10 dagar tidigare, allt sprutat mot löss på samma gång men först när högra delen kommit upp, annars allt annat lika,1100kg/ha merskörd på den högra delen.

2025-09-04
Johan Karlzén, Ordförande i Sveriges Spannmålsodlare