Februari och vinter

Så blev det vinter i hela landet, en del av oss har begåvats med snö, vilket är välkommet när temperaturen är ner mot dryga -10 grader och vinden ligger på. Vi får hoppas att förädlarna inte helt kopplat bort genen för vinterhärdighet, risken finns när alla unisont talar om temperaturhöjningar. Klimatet och dess skiftningar är av största intresse för vår näring, möjligheten att försörja en växande befolkning beror till största del på klimatet. Vi som har lyckan att bo på norra halvklotet, med hygglig tillgång till vatten och bra jordar kommer på sikt att få ta ett större ansvar, när det gäller att producera världens livsmedel.

Detta är ett faktum och inget som går att påverka i det korta perspektivet, alltså gäller det att skapa de bästa förutsättningarna för en ökad produktion på de platser som står till buds. Vi har i Sverige visat att vi kan, med förhållandevis enkla medel, höja avkastningen och samtidigt minska miljöbelastningen per producerat kg spannmål. Tråkigt nog verkar våra beslutsfattare, både i EU och här hemma, helt fastnat i det extensiva spåret, minskad produktion och mer obrukad mark.

Vi har en stark miljölobby som inte drar sig för att måla upp det konventionella jordbruket som en av de största miljöbovarna. Det är svårt att förstå hur man kan jämföra koldioxidutsläppen från exempelvis flygtransporter med en livsmedelsproduktion som ser till att vi överhuvudtaget kan existera. Att som populisterna gör, måla upp lantbruket som en av anledningarna till att vi befinner oss i nuvarande temperaturspiral är direkt skamligt. Skall vi klara skivan måste lantbruket, istället för att avvecklas, fortsätta att utvecklas och användas för att producera energi i form av mat och bränsle. Vi har tyvärr inte råd att tumma på avkastningen om alla skall få mat.

Dags för politikerna att ta ställning! 

Besluten om den framtida inriktningen för svenskt och europeiskt lantbruk befinner sig i slutspurten, beslut som kommer att gälla minst de närmaste sju åren. Det är med andra ord av största vikt att vi kan förklara nyttan av ett fungerande konventionellt jordbruk, dessvärre lever ofta våra kära politiker mycket långt ifrån vår dagliga verksamhet. Däremot har man allt som ofta tillgång till synpunkter från till exempel Naturskyddsföreningen, som enligt sin hemsida vill att vi ställer om skogs- och lantbruk omedelbart till en extensivare form, bland annat en total övergång till ekologisk odling i hela Sverige. Tror man på fullt allvar att detta kommer påverka den övriga jordbruksproduktionen i världen?

Det man uppnår med ovanstående visar på en egoism och ointresse för de som inte har mat för dagen. Att vi ställer om vårt fungerande konventionella lantbruk känns fullständigt galet, borde vi inte i stället förmedla vår kunskap om hur man med ny teknik och utbildning avsevärt kan minska miljöpåverkan utan att tappa allt för mycket av avkastningspotentialen?

Man hoppas att lobbyisterna får sig en tankeställare när man otåligt väntar i kön för att få sin efterlängtade vaccinspruta. En spruta där innehållet är framställt i ett laboratorium av otäcka kemister. Kemister som även producerar vaccin till våra grödor. Paradoxalt nog handlar detta om samma sak, utan vaccin mot pandemier, så dör vi och utan medicin till våra grödor så svälter vi. Det är med andra ord dags att lyfta blicken och titta var man kan göra mest miljönytta med enklaste medel, att sänka det konventionella jordbruket verkar inte vara det listigaste valet. Spannmålsodlarna arbetar oförtrutet vidare med dessa viktiga frågeställningar.

Syns man inte så finns man inte 

Vi har fått en del kritik från medlemskåren att Spannmålsodlarna syns för lite i debatten, vi har också fått en del inspel från annat håll att vi kanske hörs lite väl mycket. Hur skall man då hantera dessa två olika önskemål? En enkel lösning är att de som tycker att vi inte syns tillräckligt tar tillfället i akt och gör sin röst hörd i lokalpressen och kanske försöker med en insändare i storstadstidningarna, all hjälp tas tacksamt emot. Föreningen är, som alla vet, en mer eller mindre ideellt arbetande organisation och vi har ingen pressekreterare eller folk som sitter och skriver insändare. Här får medlemmarna agera som ett lag, har ni synpunkter så tveka inte att sätta dessa på pränt och hör av er så kan vi hjälpas åt att försöka få dem publicerade. Det kallas dubbel medlemsnytta, vi hjälps åt att gemensamt driva frågor som är viktiga för oss medlemmar. Slutligen, till de som till äventyrs tycker att vi hörs väl mycket, håll för öronen.

Rekordresultat för Lantmännen, igen!

Jag fick bokslutet i handen igår och kan därmed konstatera att Lantmännen går från klarhet till klarhet, ännu ett rekordresultat, man får buga och tacka. Det mest anmärkningsvärda är en dubblering av Lantmännen lantbruks ekonomiska resultat, detta är högst förvånande med tanke på den information vi i fick ta del av i lantbrukspressen för en vecka sedan. Där beskrevs bland annat den tyska spannmålshandeln som oerhört olönsam, med ständigt röda siffror i resultaträkningen. Att då kunna redovisa en resultatökning på över 100% i lantbruksdivisionen är minst sagt beundransvärt. Beror det månne på bristande konkurrens?

Nu väntar en rekordutdelning till oss medlemmar, vilket givetvis är fantastiskt trevligt men också helt nödvändigt, annars finns det över huvud taget ingen anledning att göra affärer med ett företag som kan visa en sådan fantastisk vinstutveckling. En del av oss skulle föredra ett högre avräkningspris och ett lägre pris på insatsvarorna. 

2021-02-12

Johan Karlzén, Ordförande SpmO Sverige