Våra synpunkter och kommentarer till Regeringens promemoria den 28/8
Digitalt sakråd om EU-kommissionens från jord till bord-strategi den 28/8
Respektive organisation fick 3 minuter till sitt förfogande och bör utgå från följande frågeställningar:
- Vad anser ni är bra med F2F-strategin och vad anser ni saknas i strategin?
- Finns det några särskilda risker med strategin?
- Vad krävs för att de målsättningar som finns inom ramen för
F2F-strategin ska förverkligas? Hur ser ni på er roll i det arbetet?
Våra synpunkter och kommentarer till Regeringens promemoria
Johan Karlzén ordförande i Sveriges Spannmålsodlarförening arbetar i min vardag som lantbrukare i södra Skåne.
Vi ser att författarna till promemorian har förstått att Sverige redan jobbat hårt och länge med att minska såväl näringsförluster som användning av antibiotika och växtskyddsmedel. Det är med andra ord av största vikt att man tar höjd för detta när det föreslås procentmål, dessa blir lätt orealistiska då långt ifrån alla EU stater har kommit tillnärmelsevis så långt som Sverige i detta arbete. Eventuella procentuella reduceringarna måste med andra ord utgå ifrån var respektive land befinner sig i processen.
Vi är positiva till en översyn av regelverket gällande utsädes produktion, både tillgång och kvalité är redan idag ett problemområde. Viktigt med en fortsatt utveckling av sorter som passar i landet.
Rådgivning och uppgiftsinsamling är två punkter som tas upp i promemorian, vi vill ha en tydlig rådgivning som på ett enkelt sätt kan anpassas till den praktiska odlingen. I nuläget känns den nuvarande miljörådgivningen allt för byråkratisk.
När det gäller insamling av uppgifter från lantbruksföretagen så behövs det absolut inte mer av den varan, det är livsmedel vi som lantbrukare skall producera inte oändliga mängder papper och rapporter.
Det anges från svenskt håll att det saknas konsekvensanalys hur minskad användning av produktionsmedel påverkar livsmedelsproduktionen, denna synpunkt stödjer vi till fullo.
Förslaget om en procentuell ökning av den ekologiska odlingen har vi lite svårt att få ihop med mindre urlakning och ökad produktion, alla odlingsformer måste givetvis genomlysas ur hållbarhets och miljö synpunkt, då inte bara den konventionella.
Den viktigaste beståndsdelen för att på ett bra sätt kunna genomföra reformen är att det finns ekonomisk uppsida för lantbrukarna, i nuläget kan jag inte se hur vi skall få betalt för nedlagt arbete. Lantbrukarna är snabba att anpassa sig till konsumenternas krav, är konsumenterna beredda att betala merpriset för en dyrare produktion? Utan en långsiktigt hållbar ekonomi i primärproduktionen kommer strategin bli svår att genomföra.
Tack för ordet.